De färdades nu längs kusten av Genesarets Sjö mot den stad, där deras hopp skulle grusas. De vågade inte, att säga emot Kristus, men de talade med varandra i låg, sorgsen ton om, vad framtiden skulle bära i sitt sköte. Även mitt under denna ovissa sinnesstämning klängde de sig fast vid tanken på, att vissa oförutsedda händelser kunde inträffa, vilka skulle avvärja det öde, som tycktes vänta deras Herre. Så gick sex långa, dystra dagar under sorg och tvivel, fruktan och hopp.