Hans bön blir hörd. Medan Han ligger böjd på den steniga marken, öppnas plötsligt himlen, de gyllene portarna till Guds stad svängs helt upp, och en himmelsk strålglans sänker sig ned över berget och omsluter Frälsarens gestalt. Hans inneboende gudomlighet genomstrålar det mänskliga höljet och möter härligheten, som kommer ovanifrån. När Kristus reser Sig från Sin nedböjda ställning, framstår Han i gudomligt majestät. Själsångesten är borta. Hans ansikte lyser ”som solen”, och Hans kläder är ”vita som ljuset”.