På kort tid hade de tre apostlarna skådat den högsta härlighet och den djupaste förnedring. De hade sett det mänskliga förvandlat till likhet med Gud och förnedrat till likhet med Satan. Från berget, där Han hade talat med de himmelska sändebuden och blivit förklarad vara Guds Son av rösten, som kom från den strålande härligheten, hade de sett Jesus stiga ned, för att möta den mest kvalfulla och upproriska scen – den besatte gossen med förvridna anletsdrag och gnisslande tänder i sönderslitande ångest, som ingen mänsklig makt kunde befria honom från. Och den mäktige Förlossaren, som blott för några timmar sedan stod förhärligad framför Sina förundrade lärjungar, böjer Sig nu ned och lyfter Satans offer från marken, där han vältrar sig, och ger honom frisk till kropp och själ åter till far och hem.