Folkets tillstånd gjorde denna vädjan högst verkningsfull. De hade deltagit i en fortsatt räcka av pampiga festligheter. Deras ögon hade bländats av ljus och färger, och deras öron hade undfägnats eller försetts med den rikaste musik, men det fanns ingenting i dessa ceremonier, som kunde tillfredsställa andens krav, ingenting, som kunde släcka själens törst efter det, som ej förgås eller förbrukas. Jesus inbjöd dem till, att komma och dricka av livets vatten, vilket skulle bli i dem ”en källa, som flödar fram och ger evigt liv’” [Johannesevangeliet 4:14].