I en liknelses dräkt hade profeten Jesaja förutsagt Messias’ verk i följande trösterika ord: ”Sion, du glädjens budbärarinna, stig upp på ett högt berg. Jerusalem, du glädjens budbärarinna, höj din röst med kraft. Höj den utan fruktan, säg till Juda städer: ’Se, er Gud!’… Han för sin hjord i bet som en herde, han samlar lammen i sina armar, han bär dem i sin famn. Sakta för han moderfåren fram” (Jesaja 40:9-11). David hade sjungit: ”Herren är min herde, mig skall intet fattas.” Och den Helige Ande hade genom Hesekiel förklarat: ”Jag skall låta en herde uppstå, gemensam för dem alla, och han skall föra dem i bet”. ”De förlorade skall jag söka upp, de som gått vilse skall jag föra tillbaka, de sårade skall jag förbinda, och de svaga skall jag stärka.” ”Jag skall sluta ett fridsförbund med dem.” ”Sedan skall de inte mer vara ett byte för hednafolken… utan de skall bo trygga, och ingen skall skrämma dem” (Psaltaren 23:1; Hesekiel 34:23, 16, 25, 28).