Nu utestängde stolthet och avundsjuka ljuset från deras liv. Om det budskap, som herdarna och de vise männen framförde, bleve mottaget, skulle det försätta prästerna och de skriftlärde i en långt ifrån avundsvärd belägenhet och vederlägga eller förneka deras anspråk på, att vara bärare av Guds sanning. Dessa skriftlärde skulle aldrig gå med på, att ta emot undervisning av dessa, som de kallade för hedningar. Aldrig kunde Gud, menade de, förbigå dem och träda i förbindelse med okunniga herdar och oomskurna hedningar!