Under Sin resa till Betania hjälpte Jesus, som Hans sed var, de sjuka och behövande. Då Han närmade Sig byn, sände Han systrarna ett bud med underrättelse eller besked om Sin ankomst. Kristus gick inte genast hem till dem, utan stannade på en fridfull plats vid vägen. De vidlyftiga yttre anordningar, som judarna iakttog vid en sorgehögtid, tilltalade inte Jesu sinne. Han hörde ljudet av de lejda gråterskornas klagorop, och Han ville inte möta systrarna i en upprörd scen. Ibland de sörjande var släktingar till familjen, vilka innehade höga ställningar i Jerusalem. Några av dem var Jesu bittraste fiender. Kristus kände deras avsikter, och därför tillkännagav Han inte genast Sin ankomst.