Men detta var inte enda orsaken till Hans sorg. Bakom Hans tårar låg ett lidande så stort, som avståndet är mellan himmel och jord. Jesus grät ej över Lasarus, ty Han skulle kalla honom ut ur graven. Nej, Han grät över, att så många av dem, som nu stod där sörjande, snart skulle lägga planer på, att döda Honom, som var uppståndelsen och livet. Men hur oförmögna var inte dessa judar, att förstå Hans tårar! De, som inte kunde se något mer, än de yttre omständigheterna i denna sorgescen, sade stilla: ”’Se, hur han älskade honom!’” |