Över prästernas och de skriftlärdes högljudda tal och folkmängdens välkomstrop nådde denne publikans outtalade önskan Jesu hjärta. Plötsligt gjorde en grupp halt nedanför fikonträdet. Skaran, som gick framför och den, som följde efter, stannade likaså, och någon tittade upp, vars blick tycktes tränga genom Sackeus’ själ. Han kunde knappt tro, att han hörde rätt, då han från trädet förnam dessa ord: