De ord, som med harm eller ilska uttalades: ”’Varför detta slöseri med olja!”, påminde Kristus livligt om det största offer, som någonsin getts, nämligen Hans eget liv som en försoning för en förlorad värld. Herren ville vara så givmild mot den mänskliga familjen, att det ej kunde sägas om Honom, att Han skulle ha kunnat göra mera. I gåvan Jesus skänkte Gud hela himmelen. Ur mänsklig synpunkt var ett sådant offer meningslöst slöseri. Enligt mänskligt sätt att resonera, är hela frälsningsplanen ett slöseri med nådens tillgångar. Självförnekelse och helhjärtat offer möter oss överallt. Väl må de himmelska härskarorna se med förvåning på den mänskliga familjen, som vägrar att låta att höja sig och bli berikad av den omätliga kärlek, som funnit uttryck i Jesus Kristus. Väl kunde de utropa: ”Varför skulle detta förspillas?”