Medan sammansvärjningen pågick i Jerusalem, bjöds Jesus och Hans vänner in till gästabud eller fest i Simon den spetälskes hus. Lasarus var en av dem, som låg till bords jämte Jesus. Marta passade upp vid bordet, men Maria lyssnade ivrigt till varje ord, som Frälsaren uttalade. I Sin nåd hade Han förlåtit hennes synder, och Han hade återkallat hennes älskade bror till livet. Marias hjärta flödade därför över av tacksamhet. Hon hade hört Jesus tala om Sin nära förestående död, och i sin stora kärlek och sorg hade hon längtat efter, att få visa Honom sin vördnad. Med stor personlig uppoffring hade hon köpt en alabasterflaska ”med smörjelse av dyrbar nardus”, med vilken hon skulle smörja Hans kropp. Men många påstod nu, att Han snart skulle krönas till kung. Hennes sorg vändes i glädje, och hon var ivrig, att vara den första, som skulle hylla Herren. Hon bröt sönder sin alabasterflaska och hällde innehållet över Jesu huvud och fötter och knäböjde sedan gråtande och fuktade dem med sina tårar och torkade dem med sitt hår.