Men denna skimrande bild av, vad Jerusalem skulle ha kunnat bli, plånas snart ut för Jesu inte blick. Han tänker på, vad hon nu var under romarnas ok, tyngd under Guds vrede och med ett hotande moln av vedergällning eller straff över sig. Han tar upp den avbrutna tråden i Sin klagan: ”Men nu är det dolt för dina ögon. Ty det skall komma dagar över dig, när dina fiender kastar upp en belägringsvall runt dig och omringar och ansätter dig från alla håll. De skall slå dig och dina barn i dig till marken och skall inte lämna kvar i dig sten på sten, därför att du inte förstod den tid då Herren besökte dig.’”