Men sättet, på vilket detta förhärligande skulle äga rum, uppfyllde ständigt Frälsarens sinne. Församlandet av hedningarna måste följa på Hans förestående död. Endast genom Hans död kunde världen bli frälst. Likt vetekornet, måste Människosonen kastas i jorden, för att dö och döljas för allas blickar, men Han skulle få liv igen.