Lantmannen eller bonden har alltid denna bild framför sig. År efter år bevarar hans sitt förråd av säd, genom att skenbart kasta bort den bästa delen. För en tid måste den ligga gömd i jorden, övervakad av Herren. Sedan spirar brodden upp, så blir det ax och därefter korn i axet. Men denna utveckling kan ej äga rum, om ej kornet göms i jorden, döljs och skenbart går förlorat.