Den fråga, som framkastades under Jesu offentliga verksamhet: ”’Hur kan han känna Skrifterna, han som inte har studerat?’” (Johannesevangeliet 7:15), antyder, att Jesus väl ägde lärdom, men att Han ej åtnjutit de skriftlärdes uppfostran. Eftersom Han inhämtade kunskaper på samma sätt som vi, visar Hans inträngande kännedom om de Heliga Skrifterna, hur flitigt Han under Sina tidiga år hade studerat Guds Ord. Naturens stora bok låg också uppslagen för Honom. Han, som skapat allt, inhämtade nu de lärdomar, som Hans egen hand hade tecknat på jord, hav och skyar. Långt borta från världens syndiga allfarvägar samlade Han ett förråd av ingående kunskap om naturens hemligheter. Han studerade djurens, växternas och människornas liv. Från Sin tidigaste barndom behärskades Han av en enda lidelse: Att leva, för att välsigna andra. Och Han fann hjälpmedel härtill i naturens stora förrådshus. Nya tankar och begrepp kom till Honom med uppenbarelsens klarhet, då Han studerade naturens mångskiftande liv. Ständigt sökte Han, att finna belysande exempel från de osynliga tingen, för att tyda Guds levande under. De liknelser Han så gärna använde under Sin offentliga verksamhet, visar, hur öppet Hans sinne var för naturens inflytande och hur Han inhämtade lärdom från Sitt dagliga liv.