Vilken underbar långmodighet visade inte Jesus i Sitt förhållande till denna frestade själ! Ingenting, som kunde göras för att frälsa Judas, hade lämnats ogjort. Efter att han två gånger hade träffat avtal om, att förråda sin Herre, hade Jesus dock gett honom tillfälle till bättring. Kristus gav Judas ett sista övertygande bevis på Sin gudomlighet, genom att läsa i förrädarens själ hans hemliga avsikt. Detta var den sista kallelsen till bättring, som denne falske lärjunge erhöll. Ingen vädjan, som Kristi gudomliga och mänskliga själ kunde ge, hade lämnats oförsökt. De barmhärtighetens vågor, som slagits tillbaka mot styvsint högmod, återvände med en ändå starkare ström av övervinnande kärlek. Men fastän Judas blev förvånad och orolig över, att hans skuld var upptäckt, blev han än mera beslutsam. Från den heliga måltiden gick han ut, för att fullborda sitt bedrägliga dåd.