Kristus led svårt av smädelse och hån. De varelser, som Han hade skapat och för vilka Han skulle göra ett omätligt offer, utsatte Honom för de största kränkningar. Och Hans lidande stod i förhållande till Hans fullkomliga helighet och Hans hat mot synden. Rättegången inför dessa människor, vilka uppförde sig som demoner, var för Honom en oavbruten självövervinnelse. Att vara omgiven av mänskliga varelser, som stod under Satans herravälde, var upprörande för Honom. Och Han visste, att Han på ett ögonblick skulle kunna lägga Sina grymma plågare i stoftet, om Han läte Sin gudomliga kraft bryta fram. Detta gjorde rättegången så mycket svårare för Honom att uthärda.