Tåligt lyssnade Jesus till de motstridiga vittnesmålen. Inte ett ord yttrade Han till Sitt försvar. Till slut var Hans anklagare bragta ur fattningen, förvirrade och rasande. Rättegången kom ingen vart, det tycktes som om deras sammansvärjning skulle misslyckas. Kajfas var förtvivlad. En sista utväg återstod: Kristus måste tvingas till, att fälla domen över Sig Själv. Översteprästen reste sig från sitt domarsäte, hans ansikte var förvridet av våldsam vrede, hans röst och uppträdande visade tydligt, att det stod i hans makt, att krossa fången, som stod framför honom: