Ytterligare ett tillfälle gavs honom. En timme hade gått, då en av översteprästens tjänare, som var släkt med den man, vilkens öra Petrus hade huggit av, frågade honom: ”’Såg jag inte själv att du var med honom i trädgården?’” ”Säkert är du en av dem, ty du är en galileisk man, och din dialekt låter så.”