Tidsåldrarnas Längtan kapitel 55. 421. Från sida 713 i den engelska utgåva. | tillbaka |
Han tänkte med fasa på sin egen otacksamhet, sin dubbelhet och sina falska eder. Än en gång såg han sin Mästare och fann, hur en vanhelgad hand höjdes, för att slå Honom i ansiktet. Oförmögen, att längre uthärda scenen, rusade han därifrån i djup förtvivlan. |