Då de anlänt till avrättningsplatsen, blev fångarna bundna vid sina pinoredskap. De två rövarna gjorde häftigt motstånd, då de skulle placeras på korset, men Jesus var stilla. Hans mor hade, stödd av Johannes, den älskade lärjungen, följt i sin Sons fotspår till Golgata. Hon hade sett Honom digna under korsets börda och längtat efter, att lägga en stödjande hand under Hans sårade huvud och badda den panna, som vilat mot hennes bröst. Men denna smärtsamma förmån beviljades henne inte. Liksom lärjungarna, närde hon ännu hoppet om, att Jesus skulle göra Sin makt gällande och befria Sig från Sina fiender. Men åter sjönk hennes mod, då hon erinrade sig de ord, med vilka Han hade förutsagt just denna scen, som nu utspelades.