Det kom en glimt av tröst till Jesus under Hans kval på korset. Det var den botfärdige rövarens bön. De båda männen, som var korsfästa med Jesus, hade först smädat Honom, och en av dem blev under sitt fortsatta lidande än mer desperat och trotsig, men så var inte förhållandet med hans kamrat. Denne man var inte en förhärdad brottsling. Han hade blivit vilseförd av dåligt sällskap, men han var mer oskyldig, än många av dem, som stod omkring korset och hånade Frälsaren.