I detta djupa mörker inhöljde Gud Sin Son under Hans sista mänskliga kval. Alla, som såg Jesus i Hans lidande, blev övertygade om Hans gudomliga ursprung. Hans ansikte kunde aldrig förgätas eller glömmas av de dödliga, som en gång sett det. Såsom Kains ansikte uttryckte mördarens skuld, uppenbarade Kristi ansikte oskuld, frid och godhet – en bild av Gud. Men Hans åklagare ville inte akta på eller bry sig om det himmelska inseglet. Genom ändlösa timmar av kval hade Kristus blivit skärskådad av den gycklande folkhopen. Av barmhärtighet doldes Han nu i Guds mantel.