Gravens stillhet tycktes nu ha sänkt sig över Golgata. En namnlös fasa grep folkskaran, som var samlad kring korset. Förbannelserna och smädelserna dog på folkets läppar. Män, kvinnor och barn föll framstupa på marken. Skarpa blixtar flammade emellanåt fram ur molnet och lyste upp korset med den korsfäste Frälsaren. Alla – präster, rådsherrar, skriftlärde, bödlar och pöbel – trodde, att hämndens dag hade kommit över dem. Efter en stund viskade någon, att Jesus skulle stiga ned från korset. Några sökte, att leta sig tillbaka till staden. De slog sig för bröstet och jämrade sig.