Pilatus var lika ovillig som de, att låta Jesu kropp hänga kvar på korset. De fick hans medgivande. De båda rövarnas ben blev krossade, för att påskynda deras död. Men Jesus befanns redan vara död. De råa soldaterna hade blivit rörda av, vad de hört och sett av Kristus, och de drog sig för, att krossa Hans ben. Alltså uppfylldes lagen om Påskfirandet, även då Guds Lamm offrades: ”Inget av det skall lämnas kvar till morgonen, och inget ben på det skall slås sönder. De skall fira påskhögtiden i allt så som det är föreskrivet om den” (Fjärde Moseboken 9:12).