Ännu fick ej dessa präster och rådsherrar någon vila. De hade nått sitt mål, då de överlämnat Kristus till döden, men de erfor inte den segerkänsla de hade väntat sig. I själva den skenbara triumfens ögonblick ansattes de av tvivel och av ängslan för, vad som skulle hända härnäst. De hade hört ropet: ”Det är fullbordat!” ”’Fader, i dina händer överlämnar jag min ande’” (Johannesevangeliet 19:30; Lukasevangeliet 23:46). De hade sett hälleberget rämna och känt den kraftiga jordbävningen. De blev rastlösa och oroliga.