Om sommaren, när vi ser på den stora skogens träd, är allt klätt i en skön, grön dräkt. Det gör oss oförmögna till, att skilja mellan städsegröna träd och andra träd. Men när vintern närmar sig, och Kung Bore tar skogen i sin isande famn, tappar de andra träden sina sköna löv, och då framträder raskt de städsegröna. Så förhåller det sig också med alla, som vandrar i ödmjukhet, och inte litar på jaget, utan klänger sig skälvande till Kristi hand. När de självtillräckliga förlitar sig till den egna karaktärsutvecklingen, mister de sin falska rättfärdighets klädnad under prövningens stormar. De sant rättfärdiga, å andra sidan, som verkligen älskar och fruktar Gud, bär Kristi rättfärdighets klädnad i såväl medgång som i motgång.