På motsvarande sätt kom Kristus, i Sin egen fläckfria rättfärdighet, in i det heliga, efter att ha utgjutit Sitt eget dyrbara blod, för att rena helgedomen. Och där träder den scharlakansröda strömmen i tjänst, för att försona människan med Gud. Någon må betrakta slaktandet av kvigan som en meningslös ceremoni, men den blev utförd på Guds befallning, och äger en djup innebörd, som inte har mist sin betydelse för nutiden. . . . . .