I brevet till hebréerna framhävs den helhjärtade avsikt, som skall känneteckna den kristnes löpande efter det eviga livet. . . . Missunnsamhet, onda tankar, ondsinthet, elakt tal och begärelse är de bördor, som den kristne måste lägga bort, om han tänker bli framgångsrik i tävlingsloppet för odödlighet. Varje sedvana och tillvägagångssätt, som för till synd och bringar vanära över Kristus, måste läggas bort, oavsett vad det kostar. Himmelens välsignelse kan inte vila över en person, som överträder rättfärdighetens eviga principer. Värnas en synd, är det tillräckligt, för att bryta ned karaktären, och föra andra vilse.