Den förste syndaren var en av dem, som Gud hade upphöjt storligen. Han framställs under bilden av Tyrus' furste, som växte i makt och härlighet. Gradvis gav Satan efter för önskan om självupphöjelse. . . . Fastän hela hans härlighet var från Gud, kom denne mäktige ängel att betrakta den som sin egen. Missnöjd med sin ställning, trots att han var ärad av Himmelens härar, dristade han sig till, att begära den hyllning, som endast tillkom Skaparen. I stället för att göra Gud till den högste för alla skapade väsens hängivenhet och lojalitet, var det hans heta önskan, att säkra sig själv deras tjänst och lojalitet. . .