På den tidpunkt, som föregår den slutliga krisen, liksom före världens första undergång, är människor upptagna av nöjen och jagande efter njutning. När de är upptagna av det synliga och kortvariga, har de mist insikten om det osynliga och eviga. Ty genom att använda förgängliga ting, offras de oförgängliga rikedomarna. . . . . Nationernas upphöjelse före deras fall har tydliggjorts på den Heliga Skrifts sidor, och de behöver lära sig, hur värdelöst det yttre och världsliga är.