Så har än ett räkenskapsår gått över i evigheten. Ljuset som lyste på er från himlen, skulle ha gjort er redo till att stå upp och bli ljus. Som hans lydiga folk skulle ni ha förkunnat hans stora verk för världen. Ni skulle ha varit levande vittnen. Men om det inte görs allvarliga och intensiva försök att förkunna hans budskap för världen, om insatsen inte är större än i tidens populära kyrkosamfund, blir Guds namn inte ärat, och hans sanning blir inte stor inför världen. Det blir den när det folk som har fått stort ljus, är Guds levande brev. Hur kan Herren anförtro sitt folk rika och stora välsignelser om de inte högre värdesätter hans uppenbarade kraft än att de äter och dricker och står upp för att leka, som det gamla Israel gjorde? Kan Gud än en gång utgjuta sin Ande över dem om de på nästan alla områden öppet går emot Guds uppenbarade vilja och är nöjda, lättsinniga, självupptagna, ärelystna och stolta och går på onda vägar?