Guds lag existerade före människans skapelse, ty annars skulle inte Adam ha kunnat synda. Lagens principer ändrades inte efter Adams fall, utan de anpassades till människans nya tillstånd. I samråd med sin Far införde Kristus offersystemet. Överträdelsen straffades inte ögonblickligen med döden. Straffen blev överförda till en ställföreträdare, ett offer som skulle vara en skuggbild av det stora och fullkomliga offret, Guds Son. Folkets synd blev bildligt överförd på prästen som utförde offret och var folkets medlare. Prästen kunde inte själv vara ett försoningsoffer för synd och åstadkomma en försoning med sitt liv, eftersom han också var en syndare. I stället för att själv dö, dödade han därför ett felfritt lamm. Syndens straff blev överfört till det oskyldiga djuret, som därmed blev hans omedelbara ställföreträdare och en avbild av det felfria offerlammet, Jesus Kristus. I offerdjurets blod såg den troende människan en avbild av Jesu blod som skulle sona världens synd.