Syndens verkningar på människan
Satan hade varit så framgångsrik då han bedrog Guds änglar och frestade Adam, att han ansåg att han skulle klara av att besegra också Kristus när han nedlät sig till att bli människa. Med stor självtillfredsställelse betraktade han resultatet av sina frestelser och den ständigt ökande omfattningen av synd och överträdelser av Guds lag i mer än fyra tusen år. Han hade fört med sig fördärv över Adam och Eva och fört synden in i världen, och han hade fört otaliga människor i alla generationer, länder och samhällsläger i fördärvet. Han hade till den grad haft kontroll över städer och folk att Gud till sist var tvungen att förstöra dem genom eld, vatten, jordskalv, krig, hungersnöd och pest. Genom list och outtröttliga ansträngningar hade han fått kontrollen över deras aptit och väckt lidelser i så förfärlig grad att han nästan lyckades utplåna Guds bild i människan. Deras fysiska och moraliska värde fördärvades i stor utsträckning, och deras karaktär och fysik liknade högst obetydligt de fullkomliga människornas i Edens lustgård.