Blir Gud ärad?
Jag frågar dig som har glädje av dessa föreningar, som älskar sammankomster där man ger sig hän åt kvickheter, skämt och festande. Tar du Jesus med dig dit? Försöker du att frälsa dina kamrater? Är det därför du umgås med dem? Kan de se och känna att Kristi Ande i dig är en levande verklighet? Framgår det tydligt att du är ett vittne för Kristus, och att du tillhör ett särskilt folk som är ivrigt att göra goda gärningar? Är det uppenbart att ditt liv styrs av det gudomliga budet: "Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av allt ditt förstånd", och "du skall älska din nästa som dig själv" (Matt. 22:37; 19:19)? Det är omöjligt för någon som inte själv har överlämnat sitt hjärta till Kristus, att tala till hjärtan och samveten hos dem som håller på att gå under. Men var visar din vältalighet och den värme du talar med, att dina intressen är centrerade?