Jag känner mycket för pastor Smith. Mitt levande intresse för förlagsarbetet hör ihop med honom. Han kom till oss som en ung mann, och han hade förmågor som gjorde honom kvalificerad till att fylla sin plats som redaktör. Jag gläder mig när jag läser hans artiklar i Review. De är så framstående och så fulla av andlig sanning. Jag tackar Gud för dem. Jag känner stark sympati för pastor Smith, och jag tror att hans namn alltid borde stå i Review som chefsredaktör. Gud vill gärna ha det så. När hans namn för något år sedan stod som nummer två, kände jag mig sårad. När det på nytt placerades först, grät jag och sade: "Gud vare tack!" Måtte det alltid stå där så som Gud vill att det skall vara, så länge pastor Smiths högra hand kan hålla pennan. Och när han själv inte längre har tillräcklig kraft i sin hand, så låt hans söner skriva efter hans diktat.