Under den besvikelse som ägde rum under tiden efter år 1844, uppstod fanatism av olika slag. Somliga ansåg att de rättfärdigas uppståndelse redan hade ägt rum. Jag sändes med ett budskap till dem som trodde detta, precis som jag nu har ett budskap till er. De förklarade att de hade blivit fullkomliga och att deras kropp, själ och ande var heliga. De betedde sig på sätt som liknade det som ni har gjort, och de förvirrade både sitt eget och andras sinnen med sina märkliga åsikter. Dessa människor var trots detta våra kära trossyskon, och vi längtade efter att kunna hjälpa dem. Jag gick till deras möten. Där rådde stor upphetsning med larm och förvirring. Man kunde inte skilja det ena från det andra. En del föreföll att ha en syn och föll ihop på golvet. Andra hoppade, dansade och skrek. De förklarade att eftersom deras naturliga människa var renad, var de beredda för förvandling. Detta upprepade de om och om igen. Jag bar fram mitt vittnesbörd i Herrens namn med hans tillrättavisning av dessa manifestationer.