Vi räknade med att krisen skulle komma den sjunde dagen. Vi fick lite vila medan han var sjuk, och den fjärde och femte natten var vi tvungna att överlämna honom till andras omsorg. Den femte dagen var både min man och jag oerhört ängsliga. Pojken kastade upp blod och hostade oerhört. Min man tillbringade mycket tid i bön. Vi överlämnade vårt barn i omsorgsfulla händer den kvällen. Innan vi gick till vila, bad min man länge och innerligt. Plötsligt kände han att den börda han lade fram i sin bön lämnade honom. Det var som om en röst talade till honom och sade: "Gå och lägg dig, jag skall ta vara på pojken."