"För några som var säkra på att de själva var rättfärdiga och som föraktade andra, berättade Jesus också denna liknelse: Två män gick upp till templet för att be. Den ene var farisé och den andre publikan. Farisén stod och bad för sig själv: Gud, jag tackar dig för att jag inte är som andra människor, rånare, brottslingar och äktenskapsbrytare, eller som den där publikanen. Jag fastar två gånger i veckan, jag ger tionde av allt jag tjänar." (Luk .18:9 - 12). Lägg märke till att det var den självrättfärdige fariséen som inte var ödmjukt inställd och hade vördnad för Gud. Han stod i sin högmodiga självtillräcklighet och talade om sina goda gärningar inför Herren. "Farisén stod och bad för sig själv" (vers 11), och hans bön nådde inte högre än till honom själv.