Vi har rest överallt, till olika mötesplatser, där jag har stått sida vid sida med Guds budbärare, som jag också visste var Hans budbärare – som jag visste hade ett budskap till Hans folk. Jämte dem gav jag mitt budskap i perfekt överensstämmande med det budskap de frambar. Vad såg vi? 160 Vi såg en kraft följa med budskapet. Vid alla tillfällen arbetade vi, och en del vet, hur hårt vi arbetade – jag tror att det var en hel vecka, då vi verkade tidigt och sent i Chicago, för att vi skulle få in dessa tankar i brödernas sinnen. 160 Djävulen har arbetat i åratal på, att utrota dessa tankar – samtliga. Och det är ett omfattande arbete, att ändra på deras gamla åsikter; de anser, att de skall lita på sin egen rättfärdighet, och på sina egna gärningar, och så ser de på sig själva, utan att hänvisa till Kristi rättfärdighet, samt inlemma den i sina liv och karaktärer. Och vi arbetade där i en vecka. . . . En vecka gick, innan det gjordes ett genombrott, och Guds kraft rullade över församlingen (161) likt en tidvattenvåg. Jag säger Er, det var att frigöra människor; det var att hänvisa dem till Guds Lamm, som tar bort väldens synd. 161 Och i South Lancaster märktes Guds Andes mäktiga inflytande. Några är här, som deltog vid detta möte. Gud uppenbarade Sin härlighet, och varje elev på skolan kom till dörren med bekännelser, ty Guds Ande var i rörelse. 161 Och så var det från ställe till ställe. Överallt där vi kom, såg vi inverkan från Guds Ande. 161 Menar Ni, att jag skall vara stum, liksom de tio spetälska var, så att jag inte skall häva upp min stämma, för att sjunga om Guds rättfärdighet och prisa Honom samt förhärliga Honom? Jag försöker att visa det för Er, för att Ni skall se det bevis jag såg: Men det är som om orden går ut i tomma intet, och hur länge skall det vara så? Hur länge skall folk, som är vid verkets hjärta, motstå Gud? Hur länge skall människor här stötta dem i detta arbete? Gå ur vägen, bröder! Släpp taget om Guds ark, och låt Guds Ande komma in och arbeta med mäktig kraft! – Manuskript 9, 1890.