Jag blev föremål för anmärkningar och kritik, men ingen av våra bröder kom till mig och ställde mig frågor, eller bad mig om en förklaring. Vi prövade allvarligt, att få alla våra predikobröder i huset att mötas i ett icke upptaget rum och förenas i bön, men det lyckades inte mera, än två eller tre gånger. De valde att gå till sina rum, för att ha sina samtal och böner för sig själva. Det tycktes utsiktslöst, att bryta ned fördomar, som var så fasta och benhårda, ja, omöjligt att få undan missförstånd gällande mig själv, min son samt E. J. Waggoner och A. T. Jones.