För att rätta till villfarelser och specificera sanningen – Jag har skrivit mycket i dagboken. [Även om fru White från tid till annan förde dagbok över sina erfarenheter, var detta dock inte det hon mest åsyftade, då hon brukade ordet "dagbok". Hennes skrifter blev ofta nedtecknade i linjerade häften, varav mera än ett tjog nu är i White Estates kassavalv, och många av manuskripten som förekommer i dokumentet, visar sig, att först ha blivit nedskrivna i dessa böcker. Somliga manuskript i dokumentet, som bär den allmänna överskriften "dagbok", används i denna särskilda betydelse av ordet. Det bör hållas i minnet, att detta ord använder hon i Vittnesbörden med åsyftning på hennes skrifter i manuskriptform. (Se Vittnesbörden, band 8, s. 206, där hon säger: "I min dagbok finner jag detta skrivet för ett år sedan", och det är tydligt från det därpå följande, att hon menar Vittnesbörden.)] Jag har under alla mina resor framhållit, att det viktigaste skall framläggas för folk, även om jag inte skulle skriva en rad till. Jag önskar, att det som anses vara betydelsefullt, kommer fram, ty Herren har gett mig så mycket ljus, som Herren önskar att folk skall ha; för där förekommer den lärdom, som Herren har gett mig till Sitt folk. Det är ljus som de skall ha, rad efter rad, föreskrift efter föreskrift, litet här och litet där. Detta skall nu komma fram för folk, eftersom det har getts, för att rätta till bestämda villfarelser och för att utmejsla, vad som är sanning. Herren har uppenbarat många ting och utpekat sanningen, genom att säga: "Detta är vägen, gå på den." – Brev 127, 1910.