Många gånger under min barndom fick jag bittert känna av min olycka. Jag var ovanligt känslig och det gjorde att jag kände mig mycket olycklig. Med sårad stolthet, förödmjukad och förtvivlad, sökte jag mig ofta till en avskild plats och dyster till sinnes funderade jag på de prövningar som jag var dömd att dagligen bära.