Broder F, Gud hade försett dig med en arbetare med djup erfarenhet, den skickligaste på fältet. Han var en som i sin egen erfarenhet fått stifta bekantskap med Satans list och som gått igenom mycket intensiva mentala kval. Han hade, genom Guds allvisa försyn, tillåtits känna hettan från den luttrande ugnen. Där hade han lärt sig att varje annan tillflykt än Gud kommer att svika och att varje stöd som han kunde luta sig emot skulle visa sig vara ett brutet rör. Du borde ha insett att broder Andrews hade ett lika djupt intresse av diskussionen som du själv. Du borde ha lyssnat till hans råd med en ödmjuk inställning och dragit nytta av hans undervisning. Men Satan hade något att vinna här, att kullkasta Guds syfte. Så han gick in för att ta ditt sinne i besittning och därigenom omintetgöra Guds verk. Du kastade dig in i striden i egen kraft och änglarna lämnade dig för att låta dig fortsätta. De överlämnade åt dig att utkämpa den. Men Gud förbarmade över för sitt verk och lät inte fienderna till hans sanning vinna en avgjord seger. Som svar på hans tjänares ivriga böner kom änglar till undsättning. I stället för ett fullständigt fiasko blev det en ofullständig seger, för att sanningens fiender inte skulle kunna triumfera över de troende. Men inget uppnåddes genom denna ansträngning, fast sanningen kunde ha fått en härlig (626) seger över villfarelsen. Två av sanningens mest kompetenta försvarare stod på din sida. Tre män i sanningens kraft skulle stå emot en man, som försökte dölja sanningen med villfarelse. I Gud kunde ni ha varit en hel här, om du hade gått in i konflikten på rätt sätt. Din självsäkerhet gjorde att det nästan blev ett totalt fiasko.