Vittnesbörd för Församlingen Band 1 kapitel 11. 80.     Från sida 79 i den engelska utgåva.tillbaka

Äktenskap och påföljande verksamhet

Från konferensen återvände jag tillsammans med min man till Gorham, där mina föräldrar bodde då. Här blev jag mycket sjuk och led svårt. Mina föräldrar, min man och mina systrar förenades i bön för mig, men jag fortsatte att plågas i tre veckor. Jag svimmade ofta och var som död, men som svar på bön kvicknade jag till igen. Mitt lidande var så stort att jag vädjade till dem som var runt mig att de inte skulle be för mig, eftersom jag trodde att deras böner förlängde mitt lidande. Våra grannar räknade med att jag skulle dö. Under en begränsad tid ville Herren pröva vår tro. Till slut, när mina vänner återigen förenades i bön för mig, verkade en broder som var närvarande mycket bekymrad, och medan Guds kraft vilade över honom reste han sig från sin knäböjande ställning, gick genom rummet och la sina händer på mitt huvud medan han sa: ”Syster Ellen, Jesus Kristus gör dig frisk.” Så föll han baklänges, slagen till golvet av Guds kraft. Jag trodde att detta kom från Gud och smärtan lämnade mig. Jag fylldes av tacksamhet och frid och tänkte för mig själv: ”Det finns ingen hjälp för oss annat än i Gud. Vi kan ha frid bara när vi vilar i honom och väntar på hans frälsning.”

Fel sättning:
- måste ändras till:
namn och/eller e-mail:

Ändring efter värdering.