(84) Lille Henry blev snart mycket sjuk och han blev sämre så snabbt att vi blev mycket oroliga. Han var omtöcknad med snabb och ansträngd andning. Vi gav honom mediciner, men han blev inte bättre. Vi kallade då på en person som hade kunskap om sjukdomar, som sa att det var tveksamt om han skulle tillfriskna. Vi hade bett för honom, men ingenting förändrades. Vi hade använt barnet som ursäkt för att inte resa och arbeta för andras väl och vi fruktade att Herren skulle ta honom från oss. Ännu en gång sökte vi Herren och bad att han skulle förbarma sig över oss och skona barnets liv. Vi avlade ett högtidligt löfte om att vi skulle resa, i förtröstan på Gud, vart han än skulle sända oss.