Jag blev visad arméer, som var motståndare till varandra och som hade utkämpat ett plågsamt slag. Ingen av dem segrade, och till slut inser de lojala att deras styrka och kraft håller på att ta slut, och att de inte kommer att kunna tysta sina fiender om de inte gör ett utfall mot dem och tar deras vapen. Det är då, med risk för sina liv, som de samlar alla sina krafter och kastar sig över fienden. Det blir en fruktansvärd kamp, men man vinner seger och fästningarna blir intagna. Om armén i den kritiska situationen är så svag på grund av utmattning, att det är omöjligt att göra den sista attacken och inta fiendens befästningar, då är dagars, veckors och till och med månaders alla strider förgäves. Många liv har offrats och ingenting har vunnits.