När broder Andrews talade om de svartnade, förbrända armarna som sträcktes upp bland lågorna, grät han också som ett barn. Nästan hela församlingen var rörd till tårar. Detta möte avslutades omkring klockan tio. De mörka molnen hade skingrats. Broder Hemingway reste sig och sa att han hade avfallit fullständigt. Han hade använt tobak, motsatt sig synerna och trakasserat sin hustru för att hon trodde på dem, men sa att han inte skulle göra det mer. Han bad henne och oss allesammans om förlåtelse. Hans hustru talade med inlevelse. Hans dotter och flera andra reste sig för att be. Han förklarade att det vittnesbörd som syster White hade gett, verkade komma direkt från tronen och att han aldrig mer skulle våga motsätta sig det.