Ensam återupptar jag mitt livsverk i full förtröstan på att min Återlösare kommer att vara med mig. Vi har bara en liten tid kvar att (112) sedan kommer Kristus och denna kamp kommer att avslutas. Då kommer vi att ha gjort våra sista ansträngningar att samarbeta med Kristus och utbreda hans rike. Några, som har kämpat vid fronten i striden och envist stått emot det onda som tränger sig in, faller på sin post. De levande ser med sorg på de fallna hjältarna, men det är inte tid att sluta arbeta. De måste sluta leden, gripa banéret ur den hand som stelnat i döden och med förnyad energi försvara sanningen och Kristi ära. Som aldrig förr måste vi göra motstånd mot synden - mot mörkrets makter. Denna tid kräver energiska och beslutsamma ansträngningar från deras sida som tror på sanningen för vår tid. Om väntetiden känns lång innan Befriaren kommer, om vi är tyngda av bedrövelser och slitna av arbete och känner oss otåliga att få ta ett ärofullt avsked från striden, låt oss då komma ihåg – och låt den påminnelsen tysta varje klagan - att vi har lämnats kvar på jorden för att möta stormar och strider, för att fullända en kristen karaktär, för att bättre lära känna Gud vår Fader och Jesus vår äldre broder och för att arbeta för Mästaren genom att vinna många själar för Kristus. ”De förståndiga ska lysa som himlavalvets sken, och de som har vänt många till rättfärdighet, som stjärnor i evigheters evighet.”