Det fanns en vacker rosa blomma i trädgården, som kallades för Sarons ros. Jag minns att jag närmade mig den och vördnadsfullt rörde vid de ömtåliga kronbladen. I mina ögon tycktes de heliga. Mitt hjärta svämmade över av ömhet och kärlek till dessa sköna ting som Gud hade skapat. Jag kunde se gudomlig fullkomlighet hos blommorna som prydde jorden. Gud skötte om dem och hans allseende öga vakade över dem. Han hade gjort dem och sagt att det var gott.